Fröjelgården

Gotlands historia – förhistorisk tid till vikingatid

Gotlands historia – förhistorisk tid till vikingatid

november 10, 2018 • Under: Boende

0

Gotlands historia har formats av kalkstensön strategiska läge mitt i Östersjön. Ön är rik på fornminnen och det grävs ständigt fram nya fynd som kan dateras allt från stenåldern fram till äldre järnålder, det som vanligtvis kallas för vikingatiden. Gotland var en oberoende nation, med ett eget språk, förbunden till Sverige fram till 1361 då ön blev en del av Danmark. Först vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland svenskt.

Gotland under forntiden

När inlandsisen försvann över Östersjön för ungefär 10 000 år sedan låg Gotland under havsytan. Under stenåldern var havsytan betydligt högre än vad den här i dag och Gotland var uppdelat på flera öar med hedlandskap och skog. Öarna befolkades av fiskare och säljägare och på Stora Karlsö har man hittat 9 200 år gamla spår efter människor som bosatt sig i grottan Stora Förvar. Senare fornminneslämningar är gravfält, bronsåldersrösen och skeppssättningar som finns utspridda över hela ön. Dessutom finns det en stor mängd unika bildstenar från 700-talet som med bilderna visar den dåtida världsbilden. På Gotland finns också ett antal runstenar, och precis som de som finns i Blekinge, Bohuslän, Halland, Skåne, Västergötland och Östergötland, är de äldre än de som återfinns i Mälardalen. Kylverstenen från Stånga tror arkeologerna är från 300-talet och på den finns det första kompletta runalfabetet.

Vikingatiden – en period av handel och rikedom


Gotland blev ett av norra Europas rikaste områden under vikingatiden. Det bedrevs mycket handel på ön, något som inte minst bekräftas av de stora fynden av utländska mynt som har gjorts på ön. Genom att gå i frivilligt förbund, så som det beskrivs i Gutasagan, med Sveariket fick gutarna fördelaktiga handelsförmåner och militärt skydd i utbyte mot skattskyldighet. De gutniska handelsbönderna, farmännen, bedrev långväga och omfattande handel mellan Väst- och Östeuropa. Gutarna hade i princip monopol på handel med gråverk, ekorrens vinterpäls, i hela Europa. Handelsvaran var mycket eftertraktad av de europeiska kungahusen. Handeln gjorde gutarna till ett mycket förmöget folk och det är dessa gömda myntskatter som fortfarande dyker upp och grävs upp ur den gotländska jorden. Den största skatten är Spillingsskatten som grävdes upp 1999. Den innehöll 14 000 mynt och vägde totalt 67 kilo samt är den största vikingatida skatten som har hittats i världen.

Kristendomen kommer till Gotland


Enligt Gutasagan, som inte är en helt trovärdig källa, var gutarna hedningar, något som kan antas vara sant med tanke på alla bildstenar med asamytologiska motiv och ortsnamn som har hedniska kopplingar. I Gutasagan uppges det att kristendomen kom till ön via handelsmän som stött på religionen i andra länder och att den första kyrkan som byggdes på ön brändes ner av hedningar. Kyrkan byggdes upp igen och efter den följde en lång rad med kyrkbyggen över hela ön. Hemse stavkyrka, uppförd ca 1095, är den enda hyfsat kompletta stavkyrka som har återfunnits inom Sveriges gränser. En stor del av den rikedom som gotlänningarna förtjänade på sin handel spenderade de på att bygga kyrkor. Mellan 1100- och 1300-talet byggdes det 95 stenkyrkor på olika platser på ön och 92 av dem används fortfarande.

Kristendomen kommer till Gotland